Diskussionen: Väginfrastruktur i Nordvästeuropa

”De stora framtida utmaningarna gäller regional tillgång på bitumen, prisutveckling och just-in-timeleveranser”

Vid sidan av stora projekt som innefattar uppgradering och nybyggnation av vägar och motorvägar, flödar allt mer pengar till expansion och renovering av den befintliga infrastrukturen. I det sammanhanget är det viktigt att asfaltbranschen inte bara fokuserar på återanvändning av gammal asfalt, utan i större utsträckning även på frågor som rör kontroll av luftföroreningar, ytterligare energibesparande åtgärder samt på tröskelgränsvärdet (TLV) vid asfaltering.

För att följa den framtida utvecklingen när det till exempel gäller lagstiftningen kring miljöoch industrisäkerhet måste asfaltbranschen förutom att hantera sina egna produktions- och beläggningsprocesser även beakta ny eller modifierad maskinteknik och användning av tillsatser för bitumen och asfalt. Forskningen inom dessa områden har pågått i flera år, och några lösningar finns redan tillgängliga.

Som inköpsorganisation ansvarar BHG främst för att förse STRABAGs asfaltanläggningar med bitumen, tillsatser och energi. De stora framtida utmaningarna gäller regional tillgång på bitumen, prisutveckling och just-in-timeleveranser. De är inga nya utmaningar; vi har mött dem i många år. Det som är nytt är att förutsättningarna för våra leverantörer, som ska hantera frågor om minskade CO2 -utsläpp och CO2 -neutralitet, kommer att förändras rejält framöver. Nu gäller det att vänta och se hur målen för de enskilda företagen förändras de närmaste åren och hur man möter de nya utmaningarna. Dessa inkluderar nedläggningar av raffinaderier och investeringar i befintliga raffinaderier som ändrar produktsortimentet och värderingen av de produkter som säljs till slutanvändarna.

Peter Pfersdorf, Purchasing Manager, BHG Bitumenhandelsgesellschaft mbH

“Vi måste arbeta tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser”

Asfaltsbranschen i Nordvästeuropa har inte påverkats av Covid- 19-pandemin i samma utsträckning som många andra branscher. Även om pandemin inneburit en rad begränsningar har ändå arbetet ute på vägarna i stort kunnat fortgå som planerat. Men det betyder inte att det saknas utmaningar!

En av de största globala utmaningarna gäller klimatet, och i det fallet måste vi arbeta tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Ett sätt är att minska produktions- och beläggningstemperaturen och därigenom också förbättra arbetsmiljön för asfaltarbetarna.

Inom ramen för konceptet ReSolution har Nynas redan en rad produkter som stöder våra kunders hållbarhetsarbete. Det inkluderar produkter som gör det möjligt att sänka temperaturer, stärka den tekniska hållbarheten och möjliggöra högre procentuell andel returasfalt i asfaltblandningar.

Tack vare vårt raffinaderi i Harburg, depån i Szczecin och genom våra partners i Tyskland är vi strategiskt placerade för att stödja kunder i den nordvästra delen av Kontinentaleuropa inom både beläggnings- och industrisegmenten. Vi förser våra kunder på dessa marknader med ett brett utbud av bitumenkvaliteter med konsistenta egenskaper, men också med högpresterande PMB.

Ser vi lite framåt räknar vi med att lansera nya produkter som erbjuder ännu fler fördelar när det gäller att förlänga livslängden, möjliggöra minskade utsläpp av växthusgaser och underlätta ytterligare ökad återanvändning. Nynas är i sin roll som bitumenspecialist väl förberedd att fortsätta stödja denna utveckling.

Carsten Meyer, Sales Manager, Nynas Bitumen Western Europe

”Det komplexa samspelet mellan olika aspekter av hållbarhet utmanar vägbyggnadsindustrin”

Fokus för utvecklingen av väginfrastrukturen i Europa under senare år har varit att underhålla och förbättra det befintliga nätverket. Vissa av dessa åtgärder kräver stora ingrepp, särskilt i stadsområden. Ett exempel är kung Willem Alexander-tunneln nära Maastricht i Nederländerna. Med hjälp av moderna digitala planeringsmetoder och byggprocesser har en dubbeldäckstunnel färdigställts på kort tid och på en mycket begränsad yta, samtidigt som trafiken har varit igång. Ett annat exempel är A1 i Polen, som ingår i det paneuropeiska projektet 10 Helsinki Corridors. Byggnationen av motorvägen visar hur modern vägtransportinfrastruktur kan förenas med hållbarhet och ekonomisk effektivitet samt både ekologiska och sociala hänsyn.

Även om dessa projekt är utmärkta exempel på en framgångsrik utveckling av väginfrastrukturen, finns det fortfarande många brister. Alltför långa planering-, godkännande- och byggtider, liksom ökade byggkostnader är problem som måste lösas. Dessutom bör väginfrastrukturens hållbarhet och tillgänglighet förbättras.

“Allt beror på allt”, hävdade på sin tid den tyske naturforskaren Alexander von Humboldt. Och det är just det som gör steget mot en klimatneutral väginfrastruktur så komplicerad. Användningen av lågtempererad asfalt har till exempel positiva miljöeffekter men kan också resultera i en kortare livslängd för beläggningar och följaktligen ett ökat underhåll. Det bedrivs för närvarande intensiv forskning för att hitta hållbara lösningar på den konflikten. Det kan ges många fler exempel för att illustrera det komplexa samspelet mellan de olika aspekter av hållbarhet som utmanar vägbyggnadsindustrin. Enligt min mening bör dessa hållbarhetsfaktorer för alla större projekt analyseras separat. För att kunna göra det behöver vi formaliserade, objektiva och realiserbara metoder för hållbarhetsbedömning. Och vi behöver data. Administration och forskning bör utveckla dessa metoder tillsammans med branschen, och beslutsfattare måste upprätta tydliga krav mot vilka enskilda projekts hållbarhet kan bedömas. På så sätt kan vi hitta balanserade lösningar.

Markus Oeser, Professor vid universitetet i Aachen University och ordförande för det tyska federala vägforskningsinstitutet (BASt)