Varför elvägar?
En viktig faktor i utvecklingen av framtidens vägar är kravet på sänkta CO2-utsläpp, framförallt från den tunga trafiken. Enligt konsultföretaget WSP ska till exempel två tredjedelar av lastbilstransporterna i Sverige kunna ske på elvägar år 2030.
Sverige är ett föregångsland på det här området. Redan 2016 skapades världens första elektriska vägsträcka för lastbilar på E16 utanför Gävle. Några år senare gjordes motsvarande satsning i Tyskland. Det är alltså lastbilar som står i fokus.
Det beror på att de batterier som används i personbilar inte har tillräcklig kapacitet för fordon som ska köra långa sträckor med tung last. På en elväg får även de tyngsta fordonen tillräckligt med kraft, som kompletteras med vanliga batterier när fordonet lämnar vägen för att leverera lasten. För svenska förhållanden bedömer Trafikverket att det är lönsamt att bygga elvägar på 200-300 mil av det statliga vägnätet.
En sådan omställning kräver betydande investeringar i nya kraftiga elnät som kan leverera ström till de stora motorvägarna. En annan utmaning är att det sker en utbyggnad i hela Europa, vilket i sin tur förutsätter en internationell standard för hur eldrivna fordon ska laddas under körning.
Först då kan det bli möjligt att genomföra transporter med tunga fordon från Malaga i söder hela vägen upp till Nordkap i Norge, utan att behöva fylla på bränsle.
